Nu hamnar inget på tippen
I dag gräver vi inte ner någonting alls på Lundåkradeponin. Så på bara några år har det hänt fler bra saker i avfallssvängen än på riktigt länge. Här kan du ta reda på mer om hur vi numera återvinner material och energi, hur vi renar lakvatten som sipprar ner genom deponin och hur vi tar hand om metangasen som räcker för att värma cirka 400 villor per år.
Förbuden mot deponering har tillsammans med ökad förbränning med energiutvinning och bättre återvinning tack vare ökad källsortering dramatiskt minskat deponeringen. I dag återvinns nästan allt avfall. Mindre än 1 procent går idag till deponianläggningar som fortfarande är aktiva.
Liten del till deponi framöver
Även i framtiden kommer vi dock att behöva deponera vissa typer av avfall. Det kan vara avfall som är förorenat av ämnen som vi vill få bort ur samhällets kretslopp, som asbest. Därför är det avfallet olämpligt att återvinna eller utnyttja på annat sätt. Det är viktigt att deponering sker på ett säkert och kontrollerat sätt så att miljöpåverkan blir minimal.
Deponering i sista hand
I många länder är deponering fortfarande vanligt och då inte minst i utvecklingsländer där man kanske inte har resurser till modernare metoder. Alternativen kan till exempel vara förbränning eller materialåtervinning. Deponering av avfall är det behandlingssätt som vi ska använda i sista hand i enlighet med avfallstrappan.
Täcker avfall och förorenade massor
Sen 2009 har LSR arbetat med återställningen av Lundåkradeponin. Våren 2020 påbörjade vi sluttäckningen av den. Sluttäckning innebär att LSR lägger tätduk etappvis. Det betyder att vi täcker gammalt avfall och förorenade massor så inget vatten kan tränga in eller deponigas läcka ut. Allt för att minska utsläpp och föroreningar. För att få en stabil konstruktion formas den gamla tippen med konstruktionsmassor i olika lager som packas. Detta är den största delen av arbetet och kräver mycket material och många arbetstimmar med olika maskiner.
Sluttäckning 2028
Efter täckningen med gummiduk lägger vi på cirka 700 000 ton schaktmassor, jord, kompostjord och sand. Materialet anpassas till vad ytan ska bestå av – äng, gräsyta eller landskapsväxter. Syftet är att skydda gummiduken men också att växtligheten ska kunna etablera sej. Enligt en dom från 2018 ska sluttäckningen vara klar 31 december 2028.
Stort arbete pågår
Lundåkradeponin är på 39 hektar, lika stor som 55 fotbollsplaner. Så det är ett stort arbete som pågår. Första etappen av sluttäckningen var klar 2020 och omfattade cirka 8 hektar. Arbetet därefter har i huvudsak inneburit ett betydande arbete för att säkerställa stabiliteten, skapa avrinning och goda slänter. Terrängmodulering utförs under arbetet för att skapa en intressant och naturlik landskapsbild.
Komplicerad process
Sluttäckningen är en komplicerad process eftersom arbetet framför allt är väderberoende. Under arbetet får det varken blåsa eller regna för mycket. Gummiduken får inte ta skada, då riskerar regnvatten nämligen att tränga in. Och när vatten passerar genom avfallet uppstår lakvatten, något vi absolut vill undvika. Varje del av arbetet utför vi enligt en plan som länsstyrelsen godkänt och det besiktas fortlöpande av oberoende kontrollant.
Bilden visar dukarna efter utläggning. Ovanpå dräneringsduken läggs schaktmassor, jord, kompostjord och sand.
Många skikt i täckningen
Återställningen och täckningen av deponin består av många skikt. Underst finns avfallet som ska täckas.
Stegen i sluttäckningen
Steg 1: Justering och packning av olika lager med schaktmassor. Sättningsmätningar utförs.
Steg 2: Första duken läggs på. Skyddsduken är en fiberduk av geotextil och är till för att skydda nästa duk. Varje lager duk svetsas för att skapa en stor sammanhängande duk som täcker hela deponin.
Steg 3: Tätningsduken av HDPE gummi läggs på.
Steg 4: Sista duken läggs på. Det är en duk med dubbel funktion – dränering och skydd av duken under.
Steg 5: Dränerings- och skyddsskikt i form av sand, schaktmassor och allra överst matjord.
Steg 6: Slutligen utförs terrängmodulering med sand för ängar och jord för planteringsytor. Allt för att skapa en intressant och naturlik landskapsbild.
Drift och underhållsvägar anläggs för att kunna sköta till exempel gasanläggningen och grönytorna.
2021 den första etappen med växtlighet är på plats. Fortfarande återstår en stor del av deponin att sluttäcka färdigt. Foto: Bergslagsbild AB
Deponigasen tar vi hand om
Matrester och annat organiskt material som ligger nere i deponin utan tillgång till syre bildar deponigas när det bryts ner. Även om vi inte längre får deponera organiskt avfall kommer det som redan ligger i deponien att producera gas i flera år framöver.
Metan med kraftig klimatpåverkan
Deponigasen består framförallt av metan och den har en klimatpåverkan som är cirka 25 gånger större än koldioxid. Eftersom metan är en av de farligaste växthusgaserna måste vi ta hand om gasen för att minska miljöpåverkan.
Deponigasen blir fjärrvärme
Tack vare 64 gasbrunnar och flera kilometerlånga ledningar kan LSR utvinna deponigas ur det deponerade avfallet. Gasen levererar vi till fjärrvärmeverket i Landskrona där man förbränner gasen och återvinner som fjärrvärme.
Värme motsvarande 400 villor
Under 2019 utvann vi 1,42 miljoner kubikmeter deponigas. Det motsvarar uppvärmningen av drygt 400 villor med en genomsnittlig förbrukning av 20 000 kilowattimmar. Med tiden kommer dock mängden gas från Lundåkradeponin att avklinga.
Förorenat lakvatten
När det regnar på den del av Lundåkradeponin som ännu inte är sluttäckt uppstår lakvatten. Vatten som varit i kontakt med avfall innehåller näringsämnen och föroreningar. Det handlar om föroreningar som består av kväve, fosfor, organiska ämnen och metaller. I höga koncentrationer är dessa skadliga för miljön. Därför är det viktigt med system som samlar upp vattnet och renar det från föroreningar.
Lakvatten renas till Öresund
Lakvattnet tar vi om hand och samlar upp i ett lakvattensystem som är anpassat för stigande havsnivåer. Här samlas lakvatten upp och förs vidare till dammar för biologisk och kemisk rening. När vattnet är rent leds det ut i Öresund.
